Utöver bättre funktion och säkerhet ska det svenska transportsystemet utvecklas med hänsyn till miljö och hälsa. Infrastrukturens negativa påverkan på natur- och kulturvärden behöver minskas och trafiken ska bidra till för att förbättra människors livsmiljö.

M Sverige föreslår:

  • Förbättra den lokala luftkvaliteten genom tidigare sandsopning och ökade dammbindningsåtgärder.
  • Använd bullerdämpande beläggning på vägar eller bygg bullervallar för att minska bullret i känsliga områden.
  • Utveckla turistvägarna och restaurera fler kulturmiljövägar.
  • Fasa ut mopedbilarna och förbjud matleveranser med tvåtaktsmoped. Dessa fordon bidrar till mycket stora partikelutsläpp och bör ersättas av andra alternativ.
  • Satsa mer pengar på landskapsanpassning av infrastrukturen. Genom åtgärder i infrastrukturen kan natur- och kulturmiljövärden bevaras och utvecklas.
  • Bygg fler säkra viltpassager såsom ekodukter, viltbroar och portar. Vägarna bör i mindre grad utgöra barriärer i landskapet. De vilda djuren behöver kunna röra sig över stora områden utan att vistas på medel- och högtrafikerade vägar.
  • Färre djur på vägen genom fler färister, uthopp och saltstenar.
  • Använd ny teknik för aktiv viltvarning i högre grad. Detta kan innefatta utrustning som identifierar djur, varnar bilisterna och tillfälligt sänker tillåten hastighet (adaptiva hastighetsbegränsningar) för trafiken när vilt finns i närheten.
  • Minska antalet viltolyckor.

Utbyggnad av infrastrukturen kan innebära förlust, minskning eller störning av naturliga och mänskliga livsmiljöer liksom skapa barriärer i landskapet. Det behöver utvecklas en grön infrastruktur som i högre grad möjliggör för människan att leva sida vid sida med djuren.

Viltolyckor är ett betydande viltvårdsproblem

På senare år har antalet viltolyckor nått rekordnivåer. Varje år dödas närmare 100 000 klövvilt och miljontals andra fåglar och mindre däggdjur i svenska viltpåkörningar, varför olyckorna även är ett betydande viltvårdsproblem. För arter med hög trafikdöd eller där ökande dödlighet inte kan kompenseras med ökad reproduktion eller minskad annan dödlighet, kan trafikdöden komma att leda till påtagligt minskande populationer, enligt SLU.

Viltåtgärder har under lång tid varit underfinansierade och missriktade inom den svenska väginfrastrukturen. Viltstängselnätet behöver kombineras med fler åtgärder för att minska antalet viltolyckor och förbättra djurens möjlighet att röra sig igenom landskapet.

Väginfrastrukturen behöver utvecklas för att bidra till bättre mobilitet och samtidigt minskad negativ påverkan på människans livsmiljöer. Åtgärder i syfte att förbättra luftkvaliteten bör riktas mot fordon med högst partikelutsläpp och att minska mängden stora partiklar från sand- och grusdamm. Buller kan minskas med beläggning med mindre stenstorlek och vid behov bullerdämpande skärmar.

Från och med 1970-talet har 840 mil viltstängsel satts upp längs svenska vägar. Sedan 2016 kompletteras i Sverige viltstängsel med andra typer av åtgärder, såsom faunapassager. Detta beror på att stängsel utan faunapassager skapar barriärer i landskapet och inte är tillräckligt effektiva för att stoppa viltolyckor.

Djurens sök efter föda och deras parningsinstinkt gör att de ändå letar sig igenom stängselinfrastrukturen. Kan djuren inte passera vägarna på ett säkert sätt förflyttas i stället olyckorna till öppningar i stängslen eller vägavsnitt utan viltstängsel.

Trafikverket bedömer att det saknas åtminstone ett tusental säkra faunapassager i väg- och järnvägsnätet. Faunapassager, där djuren leds över en väg vid en speciell bro eller tunnel är effektiva, men i en sammanställning över antalet faunapassager i länderna i Europa hamnar Sverige näst sist.

För att bryta utvecklingen mot allt fler viltolyckor föreslog Trafikverket att tolv miljarder kronor skulle satsas under planperioden 2022–2033 för att bygga 30 ekodukter, 300 faunaportar/faunabroar och 300 viltvarningssystem, vilket motsvarar två tredjedelar av behovet.

På detta sätt beräknades antalet viltolyckor halveras, men i nya Nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2033 finansieras enbart 13 procent av åtgärdsbehoven för landskapsanpassning.