(2022) Vilt i skogen betyder djur på vägarna och risk för olyckor. Viltstammarna har ökat i många år och viltolyckorna är nu runt 80 000 per år – alltså fler än 200 olyckor per dag eller fler än en viltolycka var 8:e minut.

Viltolyckorna kostade 9 miljarder 

Enligt en helt ny, hittills opublicerad uppskattning från SLU, uppgick samhällskostnaderna för viltolyckor under 2021 till nio miljarder kronor. Ofta blir det traumatiska olyckor med höga försäkringskostnader.

Vildsvin har tagit över efter älgen i antalet viltolyckor. Dessutom är tillväxten av vildsvin och hjort exponentiell och vi kan förvänta oss en snabb ökning även fortsättningsvis samtidigt som trafiken ökar, säger Andreas Seiler, forskare vid institutionen för ekologi på SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet).

Seiler får medhåll av Anders Sjölund, ekolog och biodiversitetssamordnare på Trafikverket.

– Att viltolyckorna ökar beror på att antalet vildsvin och kronhjort ökar, men rådjurs- och älgolyckorna ökar på grund av trafiken, säger Anders Sjölund som tror att antalet vildsvinsoch hjortolyckor kommer att stabiliseras först när alla möjliga områden är ockuperade.

– Viltolyckor är dyrare än vanliga trafikolyckor eftersom en större andel skadade inte kommer tillbaka till ett normalt liv efteren viltolycka, säger Anders Sjölund, Trafikverket.
– Viltolyckor är dyrare än vanliga trafikolyckor eftersom en större andel skadade inte kommer tillbaka till ett normalt liv efteren viltolycka, säger Anders Sjölund, Trafikverket.

Deltar i Viltskadekommissionen 

Riksförbundet M Sverige står tillsammans med LRF, Sveriges Jordbruksarrendatorer och skogsägarna Södra, Mellanskog och Norra Skog bakom Viltskadekommissionen. Enligt dem visar viltstammens påverkan på livsmedelsproduktion, den biologiska mångfalden och trafiken.

Man konstaterar att viltstammen har vuxit kraftigt i flera år med vissa nedgångar under år när några arter har skjtits av hårdare. Dovhjort, vildsvin och stora fåglar har ökat betydligt det senaste decenniet.

– Vi vill ha en balans mellan många djur i naturen och så få skador som möjligt, samtidigt som vi måste ställa frågan vem som ska betala för de omfattande skadorna.

– I dag är det inom jordbruket vissa lantbrukare som drabbas mycket hårt. Det påverkar lönsamheten, viljan att driva jordbruk samt valet av grödor, där majs och ärtor väljs bort eftersom det är populärt hos vildsvinen, säger Elisabeth Nilsson, utredare i Viltskadekommissionen och före detta landshövding i Östergötlands län.

Skogsägarna drabbas när älg och annan klövvilt äter tallplantor och lövträd, något som gör att skogsägare i vissa fall väljer att plantera mer gran, vilket i sin tur påverkar hela den ekologiska kedjan.

– Vi vill ha en balans mellan många djur i naturen och så få skador som möjligt, samtidigt som vi måste ställa frågan vem som ska betala för de omfattande skadorna, säger Elisabeth Nilsson, utredare i Viltskadekommissionen och före detta landshövding i Östergötlands län.
– Vi vill ha en balans mellan många djur i naturen och så få skador som möjligt, samtidigt som vi måste ställa frågan vem som ska betala för de omfattande skadorna, säger Elisabeth Nilsson, utredare i Viltskadekommissionen och före detta landshövding i Östergötlands län.

Viltolyckorna i Norden varierar stort

Under år 2020 rapporterades drygt 7 000 trafikolyckor med vildsvin på svenska vägar och 450 vildsvinsolyckor på järnvägsnätet. Norge hade elva olyckor, Danmark noll. Den nyaste statistiken från Finland är från 2017 och visar på 50 trafikolyckor med vildsvin.

Vilken slutsats kan man dra av att de nordiska länderna har så olika utfall?

– Vi har haft olika politik och en annan toleransnivå än andra länder, men vi är i ett läge när vi måste öka vår livsmedelsproduktion, både med tanke på kriget i Ukraina och klimatets påverkan på den globala livsmedelsproduktionen. De stora skadorna från viltstammarna är till skada för hela landet, säger Elisabeth Nilsson.

I korthet rekommenderar Viltskadekommissionen följande åtgärder

  • En ny jaktlagsutredning med mer flexibla regler för att underlätta skyddsjakt för markägare och arrendatorer, ökad avskjutning av stora klövviltstammar (älg, dovhjort, vildsvin och rådjur).
  • Fler viltstängsel längs de större vägarna samt 1+2-vägarna samt fler viltpassager. En tydlighet från regeringen till Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och länsstyrelserna i vad som ska gälla för att uppnå en balans mellan viltstammar och skador.
  • Att se över EU:s fågeldirektiv, där exempelvis vitkindad gås är rödlistad, men också en invasiv och vanligt förekommande fågel som inte får skjutas eftersom den var sårbar en gång i tiden.
  • Införande av en förvaltningsplan för att reglera viltstammen. Förändra reglerna kring utfodring av vilt.
  • Utveckling av metoder för att inventera skadorna i grödor som orsakas av vildsvin och annat klövvilt.

Den totala kostnaden för viltskadorna är rekordhög

Enligt Viltskadekommissionen uppgick den i fjol till 37,5 miljarder kronor uppdelat på 20 miljarder för skogsbruket, 12 miljarder för jordbruket och 5,5 miljarder kronor för trafiken.

Enligt helt nya siffror från SLU uppgick samhällskostnaden för viltolyckor till nio miljarder kronor för 2021.

– Det är en grov uppskattning, men den bör inte ligga långt från verkligheten, säger Andreas Seiler på SLU. Siffran bygger på en uppskattning av vad folk är beredda att betala för att undvika skador och död. De materiella kostnaderna är betydligt lägre.

– Viltolyckor är dyrare än vanliga trafikolyckor eftersom en större andel skadade inte kommer tillbaka till ett normalt liv efter en viltolycka, säger Anders Sjölund på Trafikverket.

Det är också större risk att skadas allvarligt med motorcykel, då det kan räcka med ett mindre djur för att gå omkull.

– Jag hade önskat en snabbare fordonsutveckling kring bilens tekniska möjlighet att identifiera djur, men också fysiska åtgärder för de åtta procent av vägnätet som behöver åtgärdas. Förslag finns från Trafikverket om viltstängsel i kombination med planskilda säkra passager, säger Anders Sjölund. Det finns i dag omkring 840 mil viltstängsel längs svenska vägar. Viltstängsel minskar viltolyckor med 80 procent förutsatt att de är rätt monterade, sträckta och täta.

Både viltstängsel och viltpassager

Det ska också finnas säkra passager för djuren var fjärde kilometer. Kostnaden för viltstängsel är 300 000 kronor per kilometer väg.

– Sverige har mycket viltstängsel i förhållande till befolkningsmängden, men det har bara lokal effekt. Det minskar inte djurens behov att flytta sig över vägen, säger Anders Sjölund.

Sjölund menar att viltstängsel sammantaget inte har reducerat antalet olyckor utan flyttat dem till andra ställen, där stängslet tar slut, vid öppningar och till dåligt sträckta ställen. Faunapassager, där djuren leds över en väg vid en speciell bro eller tunnel är något som fungerar bra, men i en sammanställning över antalet faunapassager i länderna i Europa hamnar Sverige näst sist.

– Sverige slår sig gärna för bröstet om natur och miljöarbete. Nu har vi sju ekodukter i Sverige. Enligt vårt förslag vill vi bygga 30 stora och 300 mindre med viltvarningssystem, men vi måste få pengar till det först, säger Anders Sjölund.

Tony Gunnarsson, sakkunnig i trafiksäkerhet på Riksförbundet M Sverige.
Tony Gunnarsson, sakkunnig i trafiksäkerhet på Riksförbundet M Sverige.

Riksförbundet M Sverige har i många år krävt kraftigare åtgärder för att bryta utvecklingen.

– Längs vägarna måste Trafikverket underhålla, reparera och byta ut viltstängselsystemet. Vägarnas sidoområden måste röjas för bättre sikt. Men det krävs också ett tydligare trafiksäkerhetsperspektiv i viltvården med ökad jakt och strikta bestämmelser kring utfodring, säger Tony Gunnarsson, sakkunnig trafiksäkerhet på Riksförbundet M Sverige.

Dessutom vill M Sverige gärna se att den teknik som finns för aktiv viltvarning och viltslussar används mer än den gör i dag.

Skyldighet att anmäla alla viltolyckor

Motorexpert Johan Granholm på försäkringsbolaget If säger att snittkostnaden för viltolyckor under 2020 var 32 500 kronor.

– Vi märker tydligt att skador från vildsvin och älg är större än för andra djur eftersom de är så stora och tunga. Vid sådana olyckor blir det ofta så stora skador på bilen att den får lösas in, säger Johan Granholm. Viltolyckor ska rapporteras till polisen, men alla hamnar inte rätt i statistiken eftersom en del inte klassas som viltolyckor.

– Det är svårt att säga hur många viltolyckor som inte rapporteras till polisen på grund av okunskap, tidsbrist eller ignorans. Kanske tänker man att ”det gick säkert bra, det var bara en touch”, men man är ändå skyldig att anmäla skadan till 112, säger Daniel Blad, verksamhetsexpert på Nationella Viltolycksrådet (NVR), som är ett samverkansforum om vilolycksfrågor och som drivs av Polisen ihop med ett flertal myndigheter.

Syftet med anmälningsplikten är främst att minska lidandet för djuret. Förutom att informera kring olyckor jobbar NVR med att hålla kontakt med de många eftersöksjägare som jobbar med att spåra skadade djur efter olyckor, och Daniel Blad är glad åt att de har fått en höjd ersättning, något som tagit lång tid.

 

– Om tidigare trender fortsätter måste vi räkna med en nästan 30-procentig ökning i viltolyckor fram till 2030, eller en dubblering om 20 år, säger Andreas Seiler, forskare vid institutionen för ekologi på SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet).
– Om tidigare trender fortsätter måste vi räkna med en nästan 30-procentig ökning i viltolyckor fram till 2030, eller en dubblering om 20 år, säger Andreas Seiler, forskare vid institutionen för ekologi på SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet).

Stort mörkertal

För att minimera mörkertalet i statistiken lägger SLU ihop polisanmälningarna med eftersöksrapporterna och uppgifterna i Transportstyrelsens olycksdatsbas Strada.

– Hittills ser det ut som om vi återigen har betydligt fler olyckor än tidigare år. Samman­taget med polis- och jägarrapporterade händelser är det runt 80 000 viltolyckor, säger Andreas Seiler på SLU. Han jobbar med en prognos åt Trafikverket över antalet viltolyckor om 5–10 år.

– Om tidigare trender fortsätter måste vi räkna med en nästan 30-procentig ökning i viltolyckor fram till 2030, eller en dubblering om 20 år, säger Andreas Seiler.

Vilka åtgärder mot viltolyckor rekommenderar ni?

– Viltstängsel är det vanligaste, men det stängsel som man tog fram på 70-talet mot älg är inte längre tillräckligt bra. Vildsvin, rådjur och många andra djur kräver stängsel med finmaskigare nät som är nedgrävda eller förankrade i marken, så kallade faunastängsel.

– De är dyrare än det gamla älgstängslet och kräver en högre olycksbelastning för att bli lönsamma, men samtidigt skapar de barriärer för djuren som då inte längre kan röra sig fritt genom landskapet. Stängslen bör därför alltid kompletteras med säkra passagemöjligheter för djuren, exempelvis faunabroar. Men dessa är dyra, säger Andreas Seiler.

Tillfälliga viltskyltar tas på allvar 

Vägskyltarna som varnar för vilt ger liten effekt. Då är tillfälliga skyltar lite bättre, de uppmärksammas bättre och tas på större allvar.

Seiler har själv varit med om två viltolyckor. Vid den ena såg han ett rådjur som sprang över en mindre landsväg och trots att han bara höll 50 kilometer i timmen och bromsade in hann han inte stanna innan rådjuret hade vänt och sprungit tillbaka in i bilen.

– Det är ganska otäckt med viltolyckor. Jag var på väg till dagis med barnen, 2 och 4 år gamla. De minns fortfarande olyckan. Vi pratade länge om det. För barnen var det en stor grej att ha dödat ett rådjur. De var både förbannade på rådjuret och på mig. Det var ju vi som orsakade olyckan, säger Andreas Seiler.

Antalet viltolyckor

Total antal polisrapporterade viltolyckor

 År Totalt Vildsvin Älg Rådjur Dovhjort Omkomna
2022* 18 333 1 347 1 276 14 543 935  –
2021 65 430 5 359 5 351 50 373 3 386 4
2020 61 156 7 217 4 612 45 171 3 245 3
2019 65 931 7 696 5 602 47 304 3 267 7
2018 63 651 6 938 5 951 46 986 2 918 4
2017 61 282 6 082 5 941 45 863 2 546 1
2016 58 581 4 757 5 874 44 631 2 537 10
2015 48 191 4 229 4 914 3 281 1 940 11

 

* Data till kvartal 2 2022    

 

Historiska viltåtgärder

  • 60-talet, trästolpar med plåtbitar på. Ljuset från bilarna skulle reflektera ut i skogen och skrämma djuren. Osäker framgångsfaktor.
  • 70-talet, persiennröjning av träd så att undervegetationen togs bort och man kunde se genom kurvor och därmed också siluetter av djur. Fungerade ganska bra men var dyrt eftersom vegetationen växte upp fort igen. 
  • Äkta och syntetiskt vargurin i dikena. Fungerade bra, men effekten var kortvarig på grund av regn. 
  • Infrarött ljus vid viltstängsel som varnar bilister att vilt är i närheten. 
  • UV-ljus i halv- och helljuset som reflekterade djurens siluett genom att pälsen i ultraviolett ljus får ett rosa skimmer och därför är lättare att upptäcka. 
  • Vinddriven visselpipa av plast som tejpades på bilen och såg ut som en trumpet i båda ändar och gav ett visslande ljud i hastigheter över 70 kilometer i timmen på en frekvens som bara djuren hörde.
  • Kantstolpar med sensorer som upptäckte vilda djur i rådjurs-storlek. När ett djur var i närheten tändes en diod som drevs av el från solceller på stolpens överdel. Men den klarade inte den svenska vintern.

Källa: Hans Sävenhed, ordförande M Sverige Östergötland, med lång erfarenhet av branschen.

Rekord i viltolyckor?

Björn Nilsson, numera pensionerad tidningsutdelare med arbetsområde Torsås och Emmaboda, kan ha rekordet i viltolyckor. Han har hittills varit med om 28 viltolyckor, uppdelade på 22 rådjur, fem vildsvin och en älg.

– Jag har klarat mig oskadd alla gånger, men värsta olyckan var älgen. Det var 2015 och jag körde inte fortare än 50 kilometer i timmen på en mindre väg och sedan stod en älgtjur framför bilen. Min son var med mig, men jag hann inte bromsa. Älgen hamnade på motorhuven och gled sedan ned i vägdiket, säger Björn Nilsson.

Boris Karlqvist på Älgskadefondsföreningen har mycket kontakt med personer som varit med om viltolyckor. Föreningen jobbar både med upplysning och ekonomisk hjälp.

– För några år sedan körde jag på E22 utanför Sölvesborg. Det var kväll, duggregn. I min körbana ligger en älg och jag går ut i vänster körbana och ser en bil i räcket. Innan jag kommer ut till olycksbilen har det passerat flera bilar som kört mellan älgen och bilen i räcket utan att stanna. I bilen sitter två unga killar med taket i ansiktet. Som tur var klarade de sig, men olyckan var riktigt otäck. De hade änglavakt, säger Boris Karlqvist.

Släpp inte körbanan!

Älgskadefondsföreningen har en viltsimulator som möjliggör träning inför en viltolycka.

– Många vet att man inte ska väja för djuren, ändå är det något som gör att vi instinktivt kör över i andra vägbanan, vilket kan vara väldigt mycket farligare än att köra rakt på. Håll dig i din körbana. Om du måste köra på djuret, ta bakbenen – men släpp inte din körbana, säger Boris Karlqvist.